Min ambition är inte att försöka påverka hur andra ser på begreppet Gud, det bör vara varje människas ensak, men vill med utgångspunkt från den metafysik som tillämpas i konceptet, bidra med några personliga synpunkter som i sammanhanget ofta förefaller att ha ignorerats. Mot bakgrund av att förnimmelsen enligt konceptet är beroende av referensens strukturella KOMPLEXITETSNIVÅ, och därigenom kan liknas vid en, via referensens komplexitetsnivå, beroende tolkning, banar skilda komplexitetsnivåer väg för olika ”tolkningar”, likvärdigt det som i konceptet benämns ”perspektivgränsöverskridande”. Detta och särskilt konsekvensen av Citat A och B, ger växelverkan modellen inkl aktuell metafysik, unika tolkningsförutsättningar rörande tänkbart betraktelsesätt av begreppet Gud. Av den orsaken kan det därför här vara läge för att kortfattat kommentera kopplingen till flertalet ateisters övertygelse och argumentering, satt i relation till konceptets budskap. Min infallsvinkel kännetecknas av att det är motiverat och klokt att skilja på/mellan religion och Gud.

Religioner av skilda slag är något som människan genom årtusendena formulerat, bl.a. utifrån sägner, och som makthavare har missbrukat och använt som ett redskap i sin maktutövning, t.ex. för att upprätthålla makten och rättfärdiga sitt handlande. Ateister hämtar till övervägande del sina argument genom att citera religiösa skrifter.
Kardinalfelet man därvid gör sig skyldig till är att man i sin argumentering reservationslöst, utan motivering, begränsar sig till användande av våra mänskliga begrepp och storheter. Om man begränsar diskussionen till att enbart handla om religion har man m.a.o. underordnat sig en verklighetsuppfattning/tolkning med mänskligt ursprung.

Därutöver ska läggas det jag inledningsvis skriver citat, ”Det innebär att aktuella begrepp/fenomen, liksom ”jaget", saknar en välgrundad FÖRANKRING.
Mot denna bakgrund går det enligt konceptet ej att utesluta att verkligheten, i vår mänskliga tappning, är en selektiv ”tolkning” av något imaginärt/överordnat, m.a.o. en typ av ILLUSION.”
En intressant fråga med anledning av detta är hur ateisten förhåller sig till det faktum att aktuella förankringar avseende RUM, TID och ”JAGET” saknas?
Om ateisten inte mäktar förklara och redovisa aktuella begrepps förankringar, är det då ö.h.t. möjligt att trovärdigt hävda att ett högre samband, ”Gud”, i någon form, inte ”existerar”?

Det är mot ovanstående bakgrund jag hävdar att frågeställningen om "jaget" är att betrakta som en illusion (fri från våra atomära begrepp = ”perspektivgränsöverskridande”), alternativt verkligt (beskrivbart inom ramen för det förnimbara), återstår att besvara.

Vad man däremot kan hävda, är att konceptet, inte minst ur ett teologiskt perspektiv, erbjuder fascinerande tolkningsmöjligheter, bortom ateistens i sammanhanget ofta begränsade rent atomära argumentering.

Pax vobiscum.

”I tidernas gryning, av tid är du kommen, i svindlande rymders fjärran nyans.”