5. FUNDAMENTALA KONSTANTER & FORMER

De fundamentala naturkonstanterna εο och μο antyder enligt konceptet att universum är SYMMETRISKT och SKALÄRT till sin natur, och har sin grund i två olika PERSPEKTIV, inom ramen för i konceptet beskriven växelverkan inkl principerna , MP, DRP och DYR.
Elektriska fältets konstant: εο 
Magnetiska fältets konstant: μο

NATURKONSTANTERNA, εο och μο utgör basal grund för GRUNDSTATUS, G, RESONANS, och VÄXELVERKAN, VXV, beskrivna i efterföljande kapitel.
FÄLTHASTIGHETEN, c, är konstant och representerar relationen/förhållandet mellan εο och μο.
Verkligheten inkl. fenomenen RUM och TID beskrivs utifrån dessa konstanter och principer.

Av följande framgår att fälthastigheten, c, inte är en ”hastighet” i vanlig/atomär bemärkelse, utan ett metafysiskt relations-begrepp representerande olika strukturella REFERENS-perspektiv.
För balans relativt ”medvetandets referens” krävs således två konstanter för att utifrån aktuella koncentrations-relationer (överskott och underskott ≈ ”ytterlighets-perspektiv”) beskriva c!

Vxv-medelvärdet inkl. differensen mellan de ömsesidiga perspektiven formar εο och μο,
εο = 107 / 4π c2 ................ A/V s/m
μο = 4π12 / 107 ................ V/A s/m
och kan ses som konsekvenser av det i konceptet beskrivna ”imaginära navet”. Här är viktigt notera att sorten för resp uttryck är INVERTERAD relativt varandra. Inverteringen härrör enligt konceptet från skalfaktordifferens-beroende ”tänjningsrotation”.

Som anpassning till MP, och MP:s INDIVIDUELLA sfäriska förankring/samband, skrivs ovanstående atomärt som,
1/εο  = 4π · c² / 10⁷ .......... V/A “R” m/s   Expansion-SFÄR (“linjär”)
1/μο = 10⁷ / 4π · 12 .......... A/V “1/R” m/s    Referens-SFÄR (“cirkulär”)

Den via MP individuella förankringen representerar ”verkligheten” och refererar här till 12.
Kvadrering medför att detta gäller ömsesidigt m.a.o. för både +1 och ‒1. Det förnimbara, och tidsbaserade, verklighetsperspektivet baseras således här på två olika av εο och μο beroende SFÄRER, vars radier, r, är 1 respektive c, och där c har sorten hastighet, m/s. Observera att dessa sfärer har sorter (V/A resp. A/V) som är INVERTERADE relativt varandra! Enkelt uttryckt har alltså sfärerna p.g.a. inverteringen olika ”egenskaper” relativt varandra. Inverteringen inkl. ”sorteliminering” utgör förutsättning för BALANSERAT produktmedelvärde. Notera att detta avser och refererar till individuell MP-förankring.
Även radien 1 refererar till individuell MP-förankring, och därav följande verklighetsperspektiv. Sfärerna har, relativt varandra INVERTERAD, ”sort” (V/A och A/V) och skiljer sig därigenom åt. Denna olikhet kännetecknas av att de referensberoende sfärerna har olika EGENSKAPER på metafysisk nivå. Detta beskrivs bl.a. som ”tänjningsfenomen” och därav följande ”ömsesidig” skalfaktorvariation. I förlängningen ger detta upphov till referensberoende ”ROTATION”. Konsekvensen blir att kvot-relationen mellan de olika sfärerna är KONSTANT. Yt-förhållanderelationen 4 π c2 / 4 π = c2, ger det linjära och konstanta förhållandet √ c2 = ±c.
Relationen verifierar sambandet, E = c ∙ B och vice versa. PRODUKT-medelvärdet mellan referensberoende sfärer av olika aktuell strukturell typ är således,
1/εο · 1/μο = 1 / √ εο μο = ±c.    Medelvärde: √(+c·‒c) = ±jc

I konceptet tillämpade växelverkan mellan atomer, baserad på individuella förankringar och resonans, indikerar att konstanterna εο och μο eventuellt skall betraktas som imaginära till sin natur (beroende av referens) och skrivas ο och ο.
Produkt-medelvärdet erhålls i så fall som, 1/jεο · 1/jμο  = 1 / √(εο·μο)jj = ±jc.
Medelvärde: √(+jc·‒jc) = ±c (”verkligheten”)
Produkt-medelvärdet ±jc kan här betraktas som ett imaginärt ”VXV-BALANS-NAV”. Detta imaginära nav kan liknas vid en typ av ”noll-nivå” för växelverkan. Det för växelverkan kännetecknande ”sfäriska” BALANSKRITERIET, 2∆Ø, har sin grund i detta.

FöregåendeNästa